Hur blir man wiccan?
"Hur bli man wiccan?" är, enligt min ringa mening, en fråga som är fel ställd. Man blir inte wiccan. Man upptäcker att man redan är det, i den meningen att man inser att det finns något som kallas "wicca" och som verkar ha samma åsikter i många frågor som man har själv och där många av de upplevelser som man trodde man var ensam om är ganska vanliga. Efter att ha upptäckt det så börjar man praktisera wicca, på ett eller annat vis.
Och det är väl det som de flesta menar med "Hur blir man wiccan?", egentligen. Hur börjar man praktisera? Det är en bättre fråga, för den går åtminstone att svara på.
Solitär
Ett sätt att börja är att praktisera solitärt. Det vill säga, för sig själv utan sällskap av någon annan. Man köper ett par böcker (Wicca for the Solitary Practitioner av Scott Cunningham rekommenderas mycket ofta), följer dem och anpassar det som står efter vad man själv känner och upplever. Jag har själv aldrig varit solitär wiccan, så jag kan inte säga så mycket om den praktiken.
Coven
Alternativet till att arbeta solitärt är att vara medlem i ett coven. Vilket helt enkelt är en grupp wiccaner som praktiserar tillsammans. De flesta coven leds av en översteprästinna och/eller en överstepräst, men det finns även de som försöker vara helt utan någon form av ledarskap. Poängen med ett coven är dels att kunna samarbeta och på så sätt kunna få kraftfullare ritualer, och dels att få chansen att lära sig av andra. Som min mormor sade någon gång, man måste lära sig av andras misstag för man har inte tid att göra alla själv. Och på det spåret, inom ett coven kan man med mindre risk våga göra saker som man inte är säker på att de kommer gå bra, eftersom man där har folk som kan hjälpa en om något går snett. Det är svårare om man jobbar ensam.
Som säkert hörs tillhör jag dem som tycker om att arbeta i ett coven. Det är inte alla som gör det, och i slutändan är det ett helt personligt val. Eller, för alltför många, inget val alls eftersom det inte finns några coven i deras närhet. Det är trist, och något som jag hoppas kan fixa sig med åren.
